Träningsläger i tre olika länder

Sommarens träningsläger med det svenska klätterlandslaget förlades till Göteborg, Köpenhamn och Innsbruck. På schemat stod utomhusklättring, hårda träningspass inomhus och cuptävlingar.
– Det är fjärde året i rad vi gör en sådan här resa, berättar förbundskaptenen Reino Horak.
Träningslägret, som riktade sig till senior- och juniorlandslagen samt dess träningsgrupper, började i Göteborg den 22 juli.
Bland deltagarna fanns Hannes Puman, Katrin Amann, Samuel Wingårdh, Fredrik Serlachius och Stella Plantin. Alla utsocknes bodde hemma hos Reino Horak, som ett sätt att få ned kostnaderna.

De började med sportklättring utomhus vid Svanvik på Orust. Kommande tre dagar blev det klättring på olika gym i Göteborg, då även Magnus Högström och den tyske landslagsklättraren Ruben Firnenburg anslöt.
– Ruben har har velat träna med mig rätt länge, klättra tillsammans med Hannes Puman och få en lite annan syn på träningen. Jag ser det som bra sparring för våra ungdomar. När fler bättre klättrare deltar höjs alltid nivån, säger Reino.
Alla deltagare följde träningsprogrammen som landslagsledningen utformat. En av dagarna fick de ett sjutimmarspass. Programmen går i cykler om två veckor och är till viss del individuellt anpassade.
– Det är planerad träning med så mycket ledklättring on-sight som möjligt. Om man tävlar internationellt så är det flashklättring i kvalet, men on-sight i semifinal och final. Därför är det viktigt att träna på att välja rätt väg och optimera sin klättring. Man måste träna på att tävla, helt enkelt.

Enligt förbundskaptenen är många klättrare från andra europeiska länder mer vana vid on-sight än vad svenskarna är. En orsak är att de utländska klättrarna tävlar mer.
Sällskapet, förstärkta av landslagsläkaren Björn Alber och hans son Ymer, åkte vidare till Köpenhamn för mer träning på olika klättergym.
Därefter gick färden till Imst i Österrike, där en världscuptävling i lead hölls i månadsskiftet juli-augusti. Delegationen blev ännu större när Kajsa Rosén, Freja Duncan den assisterande förbundskaptenen Timo Kero och den danska landslagsmedlemmen Nea Herforth Bæhr anslöt.
För Kajsa Rosén gick tävlingen strålande. Hon kapade åt sig en välförtjänt niondeplats.

Dagarna efter tävlingen stannade svenskarna kvar i Österrike och varvade vila med träning. Alla fick chansen att träna på lederna från världscuptävlingen.
– Hannes Puman fick även träna på speedlederna. I junior-VM i Arco i slutet av augusti ska han nämligen tävla i alla tre grenarna: speed, boulder och lead, säger Reino Horak.
En av dagarna hölls en gemensam träning med det österrikiska juniorlandslaget i den världsberömda hallen Kletterzentrum Tivoli i Innsbruck. På förmiddagen ledde Horak/Kero träningen och på eftermiddagen var det den österrikiske tränaren som hade ansvaret.
– Det var ett mycket bra utbyte och riktigt kul att ha en gemensam träning. Världseliten tränar ofta på Tivoli, de har 25 leder i graderna 8a till 9b. Fast det är sista året som hallen finns. Väggarna ska rivas och i stället ska hallen användas till träning för cheerleaders. En ny klätterhall ska byggas i Innsbruck och den ska bli sju gånger större än Tivoli, berättar Reino.

Sommarens träningsläger, eller träningsresa för att vara mer korrekt, avslutades med europacuptävlingen i lead för juniorer i Mitterdorf den 8-9 augusti. Ett stort antal svenskar deltog.
Bäst lyckades Kajsa Rosén och Hannes Puman, som kom på femte respektive sjätte plats i sina klasser. Freja Duncan, som tävlade i klassen Ungdom B, hamnade på #21 och fick tack vare prestationen en plats i juniorlandslaget. Och Samuel Wingårdh hamnade på #15 i den andra kvalomgången, vilket gjorde att han fick en biljett till junior-VM i Arco.