Förbud mot drönarfoto drabbar klättringen

Nu kan det vara slut på häftiga, svenska klätterfilmer som tas med hjälp av drönare. Det är följden av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen.
Rättsfallet avgjordes i fredags. Domstolen fastslog att kameraförsedda drönare ska omfattas av lagen om övervakningskameror och därför kräver tillstånd av länsstyrelsen för att få användas.
Tre avgörande punkter gör att lagen är tillämplig, enligt Högsta förvaltningsdomstolen:

• Kameran kan användas till personövervakning
• Kameran ska klassas som fast monterad, även om den monteras bort efter varje flygning
• Kameran hanteras från en annan plats än där den befinner sig. Den fotograferar från luften, men styrs från marken.

Domen beräknas få stora konsekvenser, inte bara för amatörfotografer utan också för en rad svenska företag som byggt sina affärsidéer på drönarkameror.
De senaste åren har det dykt upp många svenska drönarfilmer på nätet som visar klättring. Men om domen står sig lär det inte bli fler.
– Nu kan man överhuvud taget inte filma med drönare i Sverige längre. Det är väldigt tråkigt, säger Alexander Rydén, klättrare och professionell filmare från Åre.
Även tidigare har det krävts olika tillstånd för att få drönarfilma, särskilt om det skett i kommersiellt syfte. Men aldrig enligt kameraövervakningslagen. Enligt Alexander Rydén är ett sådant tillstånd i praktiken omöjligt att få, i alla fall om man vill fotografera klättring.
– Handläggningstiden är på åtta månader, avgiften kostar 3.700 kronor och man måste ange platsen för filmandet. Men förutom det beviljar länsstyrelsen bara ansökan om syftet med kameran är att förhindra brott, eftersom det är vad kameraövervakningslagen handlar om.

Fredrik Schlyter, klättrare och fotograf från Norrköping, tycker att domen är absurd.
– Det här är en inskränkning av den demokratiska rättigheten att kunna fota på en allmän plats. All drönarfotografering är nu förbjuden så fort man filmar utanför sin privata tomt. Vilket ju innebär alla klätterberg, säger Fredrik.
Kameraövervakningslagen gäller inte företag som är etablerade i ett annat EU- eller EES-land, enligt företaget 360media.
– Det är alltså fritt fram för ett utländskt företag som kommer från ett EU-land att flygfota i Sverige, men inte för oss andra. Det är helt sjukt, säger Fredrik Schlyter.
Såväl Alexander som Fredrik, som båda nischat sig på klätter- och äventyrsfoto, tror att lagen kommer att ändras snart.
– Det är rätt att man värnar om människors integritet. Men det måste finnas undantag för när man filmar utan avsikt att speja på människor. Nu får man ju inte ens flygfilma på ett ensamt fjäll där ingen annan människa är i närheten, säger Alexander.
 
FOTNOT: Filmerna i artikeln är producerade av Fredrik Schlyter respektive Alexander Rydén. Filmandet har skett med alla gällande tillstånd, långt innan domen från Högsta förvaltningsdomstolen avkunnades.