Allt du behöver veta om klättring som OS-sport

Vad gäller när klättringen blir en olympisk sport? Bergsport.se reder ut frågan tillsammans med Anders Wiggerud, en av sportcheferna på Sveriges Olympiska Kommitté (SOK).

Vad händer just nu?

Klättring står på programmen vid ungdoms-OS i Buenos Aires 2018 och sommar-OS i Tokyo 2020. Den internationella sportklätterfederationen IFSC förbereder sig för fullt.
I mars håller IFSC årsmöte i Québec i Kanada. Då bestäms tävlingsformatet. Hittills lutar det åt att OS blir en kombinationstävling och att deltagarna måste tävla i samtliga grenar: speed, boulder och lead.
IFSC:s medlemmar ska även besluta om kvalificeringsreglerna och hur OS-platserna ska fördelas. SKF kommer att vara representerat på årsmötet, antingen med en egen delegat eller genom en nordisk delegat.

Har klättring kommit till OS för att stanna?

Nej, det är inte alls säkert. De klassiska OS-sporterna har en permanent plats i programmet. Utöver dem finns det två möjligheter för en sport att få vara med i OS tillfälligt.
– Värdlandet kan nominera fem andra idrotter som får vara med. Det är nytt från och med OS i Tokyo 2020. Japan valde att nominera klättring och det godkändes av Internationella Olympiska Kommittén (IOK), säger Anders Wiggerud.
– Ytterligare tre sporter är ”rullande” och får vara med i OS två gånger i rad. Just nu är det golf, rugby och brottning. De ska vara med i Tokyo, men sedan ska platserna utlysas på nytt. Här finns en möjlighet för klättring att vara med. Då har man en plats i åtta år eftersom OS hålls var fjärde år, fortsätter han.

Vilka och hur många väljs ut till OS-truppen?

IOK bestämmer hur många tävlande det får finnas totalt i en sport och hur många uppsättningar medaljer som ska delas ut. IOK ska också godkänna kvalreglerna efter förslag från sportens internationella förbund, i klättringens fall IFSC.
En tanke som genomsyrat OS är att så många länder eller världsdelar som möjligt ska kunna delta. Om ett land är världsledande och har massor av duktiga klättrare kommer de inte att kunna få med alla. Det kan gynna Sverige i förhållande till stora tävlingsländer som Österrike, Slovenien, Frankrike och Italien.
SKF nominerar vilka klättrare som ska ingå i den svenska OS-truppen, men SOK har sista ordet.
– För att kunna väljas till OS-truppen måste man klara en internationell kvalgräns. Den gränsen lär bli ganska hårt satt för klättringen eftersom det inte kommer att finnas så många platser. Sedan har SOK en nationell gräns. Man måste kunna vara med och slåss bland de åtta bästa, säger Anders Wiggerud.
En ung och lovande idrottare som bedöms kunna prestera toppresultat på nästkommande OS kan dock i enstaka fall få en OS-biljett.

Vad gör SOK för att stödja de svenska OS-deltagarna?

– Vårt kärnuppdrag är att förbereda den svenska OS-truppen. Det är många års arbete som krävs. Många tror att vi delar ut en säck med pengar, men så är det absolut inte. Det är en stor missuppfattning, säger Anders Wiggerud.
SOK:s verktyg för att stötta enskilda idrottare kallas ”topp och talang”-programmet. Då samarbetar SOK med den aktive, dess tränare och dess förbund med specifika insatser i en hundraprocentig satsning mot världstoppen.

– Vi jobbar med dem som förbunden lyfter fram som de allra bästa. Man måste ligga på medaljnivå eller åtminstone nosa på medaljnivå. Vi har som tumregel att man inom tre till sex år ska kunna konkurrera om medaljerna på VM och OS.
SOK skräddarsyr insatserna åt den aktive. Det kan handla om att ordna extra träningsläger, mer tränartid, material, rådgivning om kost eller styrketräning med mera.
– Vi tittar på behovet. Om det exempelvis finns ett problem med nervositet, då kan vi förmedla kontakt med en mental rådgivare. Vi har aktiva som varit med länge i programmet, till exempel Therese Alshammar. Allt har att göra med på vilken nivå man presterar. Vi har stora krav på att den aktive jobbar med sin utvecklingsplan och hela tiden strävar efter att bli bättre, säger Anders Wiggerud.
– De som är med i programmet kan också ansöka om ett skattefritt stipendium från SOK. Grundnivån är 72.000 kr per år. Stipendiet ska göra så att den aktive inte behöver tänka på att plugga eller jobba och är jätteviktigt i mindre sporter där det inte finns så mycket pengar.

Kan en klättrare komma med i ”topp och talang”-programmet?

– Klättring är invald som OS-sport i Tokyo, sedan vet vi inte vad som händer. Det gör situationen lite speciell för oss. I ”topp och talang” planerar vi alltid på lång sikt, men med klättring blir det svårt. Vi tittar på om det finns någon svensk klättrare som kan ta OS-medalj 2020, då kan det finnas möjlighet att få stöd.
SOK får bara statligt stöd för det praktiska arbetet inför själva OS-tävlingen, inte för att ge stöd åt enskilda idrottsutövare. Därför är ”Topp och talang”-programmet helt sponsorsfinansierat. Bland mecenaterna finns H&M, Volvo och Nordea.

Vad gör SOK när OS börjar närma sig?

– Vi hjälper till så att utövaren kan göra en resa till värdlandet innan och kolla arenor, banor och så vidare. Det finns ett stort mervärde i att ha varit i OS-byn och sett hur allt ser ut, så man kan släppa allt och fokusera på sin idrott när man väl ska tävla. En av mina kolleger är i Tokyo nu och tittar på boende åt seglarna, säger Anders Wiggerud.
– Vi ser också till så att de aktiva kan åka dit i god tid innan tävlingen börjar. Vi kommer att ha en ”pre-camp” i Fukuoka vid OS i Tokyo 2020. 60-70 % av truppen kommer att förberedas där inför OS, så att de anpassar sig till tidsomställningen och annat. Deltagarna kommer att tilllbringa allt från fem-sex dagar till tre veckor där.

Har klättring en chans att bli en fullvärdig OS-sport?

– Klättring är lätt för publiken att ta till sig och kan vara en bra TV-sport. Den är inte domaravgörande utan det är enkelt att se vem som presterar bäst, säger Anders Wiggerud.
– Vi tycker det känns jättespännande att få arbeta med klättring. Efter vårt första möte med SKF, som vi hade i december, är vi väldigt positiva. SKF verkar vara ett förbund som har tagit tag i många saker som vi bedömer som viktiga. Sedan har klättringen flera unga aktiva som är på gång och har gjort bra resultat på junior-VM.

Vad kan SKF göra för att stärka klättringens position?

– Jobba vidare på det sättet man gör. Om klättring i framtiden blir en olympisk idrott blir det ännu viktigare att göra omvärldsanalyser, jämföra med andra länder och fråga sig vad man kan göra bättre. Sedan måste man hitta en väg dit som passar de svenska förhållandena.
Anders Wiggerud betonar att fokus alltid ska ligga på de enskilda topputövarna, inte på annat. Vilka konkreta behov har Sveriges främsta tävlingsklättrare och hur tillfredsställer man dem?
– Man ska inte göra alltför breda satsningar utan hitta guldkornen, de allra bästa, och diskutera med dem hur de kan utvecklas. Nyckeln till framgång är att utgå strikt från individen.
– Sedan förstår jag att det här kan vara svårt i ett förbund som har ett bredare uppdrag. Klättring är en livsstilssport. Vissa vill tävla och vissa vill det inte. För förbundet blir det en balansgång, men det behöver inte finnas motsättningar. Sporter som skateboard och surfing kämpar ännu mer med de här frågorna, säger Anders Wiggerud.
Nedan kan du se en film från den brittiska, BMC-stödda kampanjen Climb2020, som syftar till att sprida information och stötta OS-klättringen. Filmen är ungefär ett år gammal, men ger lite tankar och inspiration.
https://youtu.be/I3pGR8bdyi8