Kommentar arbets- och styrelsemöte 14-15 okt
Sedan förra mötet har styrelsen ringt, mailat och pratat med alla klubbar och kommittéer för att ta reda på hur klättringen idag bedrivs, vad man önskar utveckla och vad förbundet skulle kunna göra för detta. Den snabbt växande klättringen på många håll i landet utgör både en fantastisk potential och en del utmaningar. Att utmana sig själv i vertikal miljö, att överkomma mentala utmaningar och att utöva ett aktivt friluftsliv är djupt rotat i klättringens själ och de verksamheter som bedrivs på både klubb och förbundsnivå är något mer än bara en träningsform bland andra. Samtidigt blir det tydligt att det är genom lokala klätterklubbar som en kommande strategi kan förverkligas. Genom att klubbarna får tillgång till klätterväggar, tränare och instruktörer kan de både arrangera tävlingar och olika träffar för sig själva och varandra.
Ur samtalen med klubbarna framträder en bild där den organiserade föreningsverksamheten till övervägande del karakteriseras av barn och ungdomsverksamhet, med träning på inomhusväggar. Samtidigt finns flera klubbar som berättar om välfungerande verksamhet med i stort sett bara spontanorganiserad utomhusverksamhet och några få årliga händelser. Gemensamt är behoven av tränarutbildning, instruktörer och möjligheten att få råd eller stöd kring allt från accessfrågor till hur man kan få bidrag för att bygga en ny klättervägg.
Vidare blir det klart att förbundets kommittéer bedriver högkvalitativ verksamhet med att exempelvis examinera instruktörer, öka kunskapen om säker klättring eller organisera tävlingsverksamhet. Behoven är stora och kräver många gånger insatser på både kvällar och helger. Det finns också uppenbara risker att allt för ambitiösa planer och mål tvingat engagerade klättrare att lägga timmar på saker som inte alltid känns helt motiverade. Tillsammans med otydliga uppdragsbeskrivningar och rollfördelningar kan detta leda till att värdefulla ideella insatser ibland känns både otillräckliga och otacksamma.
Därför vill vi i styrelsen tillsammans med kommittéer och engagerade klubbar se över möjligheten för att skilja på rollen att ge råd och utbyta erfarenheter, att bedriva löpande verksamhet samt att bedriva specifika projekt. Den rådgivande funktionen är oerhört värdefull och möjliggör för att samla och sprida den stora kompetens och erfarenhet som finns kring olika klätterspecifika frågor. Löpande verksamhet som utbildning eller tävling kräver å andra sidan möjlighet att planera och avsätta tid och resurser under hela verksamhetsåret. Slutligen finns massor av stora och små projekt som kan genomföras om uppdrag, resurser och målsättning blir tydligt för alla inblandade.
På detta sätt hoppas vi tillsammans kunna arbeta fram en strategi där Svenska Klätterförbundet blir ett sätt att använda gemensamma resurser på ett sätt som skapar mesta möjliga nytta för flest möjliga klättrare.
/Truls Neubeck
Ordförande
Svenska Klätterförbundet