Kommentar styrelsemöte 9 december

I helgen hade styrelsen det sjätte mötet sedan vi valdes in på det extra förbundsmötet i maj. För att i denna något plötsliga situation både ta ansvaret för pågående verksamhet och samtidigt försöka arbeta fram förslag till kommande förbundsmöte 2018 har vi tillsammans med klubbar, kommittéer och aktiva klättrare systematiskt kartlagt olika delar, inriktningar och idéer i klätterförbundet. Sakta börjar nu dessa bitar falla på plats och en strategi för hur förbundet ska ta sig an utmaningar de kommande åren klarnar allt mer.
Samtidigt som uppdraget att främja, utveckla, tillgängliggöra och företräda klättringen kvarstår har omfattningen av detta arbete mångfaldigats på bara de senaste 5 till 10 åren. Idag har förbundet ett kansli med flera personer som arbetar heltid samt en stor mängd aktiva från olika klubbar som engagerar sig både nationellt och regionalt. Samtidigt har sportklättring och skidalpinism växt fram som etablerade tävlingsidrotter. Det växande intresset har också bidragit till att flera olika aktörer, som t.ex. kommersiella klätteranläggningar, guidebyråer och myndigheter, idag kan arbeta med klättring på olika sätt.
Precis som tidigare ser vi i styrelsen allt tydligare hur klätterklubbarna kommer vara centrum i den kommande utvecklingen. Det är här klättrare samlas för att utveckla sig, träna och klättra. Det är också klubbarna som bäst kan organisera träffar, tävlingar eller liknande. Utifrån denna bild kommer vi föreslå några strategiska riktlinjer framöver.
Till att börja med tror vi att det går att förtydliga de prioriterade verksamhetsområden som kansliet arbetar med för att stödja klubbarna. Det handlar främst om instruktörs- och tränarutbildningar, tävling och landslagsverksamhet, stöd för barn och ungdomsverksamhet samt kunskap om anläggningar och access.
Detta gör i sin tur att uppdrag och ansvar för förbundets mycket kompetenta kommittéer kan utvecklas. Kommittéerna behöver spela en viktig roll för att utreda, föreslå och genomföra aktiviteter som utvecklar förbundets olika verksamhetsområden. De får därmed en viktig rådgivande funktion där kompetens och erfarenhet kan utvecklas och tillgängliggöras för alla klättrare och klubbar. Vid behov kan också specifika projekt, som att revidera kursnormer, ta fram studiematerial eller föreläsningar genomföras.
Om vi vill nå framgångar i landslagsverksamheten är det avgörande att få både träningsgrupper och breddverksamhet som tillgängliggörs för intresserade i hela landet. För att lyckas med denna utveckling på bästa sätt tror vi att en del av kansliets resurser på ett tydligare sätt behöver användas för att stödja tävlings- och landslagsverksamheten.
Slutligen kommer utvecklingen även ställa nya krav på förbundet i principiella frågor om ekonomi. Här behöver vi se att de högt kvalificerade insatser som utförs för att utbilda instruktörer, tränare och tävlingsfunktionärer ersätts på ett rimligt sätt. Vi behöver också hitta riktlinjer för hur de resurser som finns för att arrangera tävlingar, träffar och liknande kan fördelas till klubbarna så att de sedan kan använda dem efter egna tankar och idéer. På så sätt tror vi att vi inte bara bättre kan hantera eventuella jävsituationer utan också frigöra mer resurser för klubbarna att utveckla klättring med.
Nästa steg är nu att få alla dessa tankar i klara underlag. Vi räknar med att ett samlat förslag kommer på remiss till klubbarna efter nästa styrelsemöte den 17 februari.
Till dess vill jag rikta ett stort tack till er alla som hört av er, svarat på förslag och på olika sätt bidragit till vår förståelse och kunskap om klättringens utvecklingsbehov. Hoppas det fortsätter!
/Truls Neubeck