Så undviker du klätterolyckor – och så kan du agera på en olycksplats
Hur undviker vi klätterolyckor och hur ska vi agera när de inträffar? Under vår klätterträff i Bohuslän i höstas hade vi ett panelsamtal om säkerhet och olyckor. Lollo Blomberg, vice ordförande i förbundets styrelse och moderator för samtalet, har gjort en utmärkt sammanfattning av vad som sades.
Medverkande:
Per Forsberg, säkerhetskommittén SKF samt UIAA safety commission.
Petter Åsander, auktoriserad klippinstruktör på utbildningsföretaget Vertikalverket i Göteborg och området kring Lysekil/Sotenäs.
Karl Rhedin, räddningstjänsten Uddevalla, som har en speciell enhet för klippräddning, samt auktoriserad klippinstruktör på utbildaren Klättertorpet – även de verksamma i Bohuslän.
Hur ser ni på att antalet klättrare ökar, främst i inomhusgym och att fler och fler hittar ut till klipporna runt om i landet?
– Självklart finns en risk för ökat antal klätterolyckor när vi blir fler som klättrar. Samtidigt är klättring en säkerhetssport och det krävs kunskap och erfarenhet. Här har alla ett gemensamt ansvar att dela med oss av sin kunskap, både inomhus och utomhus.
Steget från inomhus till utomhus ser idag lite annorlunda ut än vad det gjorde för 15-20 år sedan. Det fanns inte lika många klättergym inomhus där vi kunde påbörja vår utveckling utan det var utomhus som vi först kom i kontakt med klättringen, oftast i form av en kurs eller att vi lärde av varandra. I dag har den som går en utomhuskurs oftast redan kommit en bra bit på vägen och är en van klättrare.
Viktigt att komma ihåg är att utomhusklättring inte ser likadant ut som det gör inomhus. Ett rött ledkort exempelvis ger dig inte rätt kunskaper att ledklättra utomhus, då fler moment som ankarbygge, omknytning, säkerhet och access är viktiga moment för att kunna klättra säkert.
En gemensam åsikt hos alla deltagare i panelen var att förebyggande åtgärder behövs för att klättring ska ske säkert, inom både utbildning och ansvar.
Olyckor sker ju också inomhus, vad ser ni där?
Den största orsaken till olyckor inomhus är vrickning av fötter när klättrare antingen hoppar ner på bouldermattan eller trillar av en led första metrarna.
Men, på senare år har allt fler olyckor med autobelay (självsäkrare) i klättergymmen orsakat allvarliga skador. Orsaken är inte själva funktionen i autobelayen utan att klättraren ”glömmer” att klippa in sig i repet. Rekommendationer för hur anläggningar kan designa runt autobelays har tagits fram. Det hittills bästa sättet att stoppa incidenter med ofrivilligt osäkrad klättring är att göra det fysiskt omöjligt för klättrare att ta sig upp på väggen utan att koppla in sig. Här kan du som driver en klubbverksamhet läsa mer.
Vilka klättrare ”brukar” hamna i olyckor?
Det är lätt att tro att det är nybörjare som oftare hamnar i klätterolyckor, men det är troligen tvärtom. Det är redan erfarna klättrare som olyckligtvis råkar illa ut. Orsakerna är flera, men generellt beror det på misskommunikation när ena klättraren når toppen och ska antingen fira själv eller bli firad ner. Andra orsaker är plötsliga fall av klättraren eller när delar av klippan lossnat.
En uppmaning till alla klättrare är att ha som vana att:
- Alltid göra en kamratkontroll, oavsett år av erfarenhet.
- Kom överens om vilket språk ni ska använda vid klättring. Gärna de enligt svensk norm som “ta hem”, ”lägg av”, ”rep fritt”, ”säkring klar” och ”jag klättrar”.
- Bestäm hur ni ska ta er ner redan innan. Ska ni säkra uppifrån och gå ner, eller ska försteman bli firad ner?
Inom Svenska Klätterförbundet finns i dagsläget åtta kommittéer som bevakar svenska klättring. Säkerhetskommittén är en, och den har som uppgift att sprida kunskap om säkerhet, risk- och ansvarstagande.
En utmaning vi har i dag är att alldeles för få klätterolyckor rapporteras via incidentrapporteringen. Det är svårt att få en övergripande bild över olyckor som sker för att göra ett så bra olycksförebyggande arbete som möjligt. Det är viktigt att vi hjälps åt att rapportera in, inomhus som utomhus.
Vad är bra att ha med sig vid utomhusklättring, ur säkerhetssynpunkt?
Att ha med sig rätt saker till klippan kan vara skillnaden mellan att rädda eller förlora ett liv. Ha alltid som vana att tänka på detta när du packar och planerar:
CHECKLISTA
- Första hjälpen-kit, inklusive tryckförband.
- Hjälm, vid både sport- och tradklättring, oavsett om du leder eller topprepar.
- Telefon som är laddad och med täckning. Är du borta en längre stund kan det vara bra med en extra telefon eller en powerbank.
- Appen SOS Alarm i din telefon
- Pannlampa vid nedstigning, om det blivit mörkt.
- Innan ni påbörjar klättringen, se till att du vet vart du är och hur du skulle beskriva platsen. Hur skulle till exempel en ambulans ta sig in? Hur tar ni er ner för klippan? Och vilken är bästa vägen upp?
TIPS! Uppsala Klätterklubb berättade att de har tagit med räddningstjänsten till sina mest populära klippor för att visa på tillgängligheten och miljön.
Vad ska jag göra när en olycka är framme?
När en olycka har inträffat och läget är hotande, är det bäst att larma via SOS-appen i din telefon. På så sätt får larmcentralen direkt reda på din position. När du pratar med personalen är det viktigaste att du förklarar miljön där du befinner dig i.
Är ni kvar på berget? Hur ser terrängen ut? Finns det plats för att landa med helikopter? Genom att berätta hur miljön ser ut kommer ni att kunna få rätt hjälp på plats fortare.
Är ni flera på platsen och kan hjälpas åt är det en bra idé att en person möter personal vid vägen/parkeringen och visar den enklaste vägen in.
Är situationen allvarlig blir du guidad till hjälp via telefon och kan invänta sjukvårdspersonal.
Klättrarens förhållningssätt till risk
Sist men inte minst vill vi påminna om Ansvarsförklaringen: klättrarens förhållningssätt till risk. Vi vill att ni ska kunna njuta av bergsporter på ett ansvarsfullt sätt och samtidigt vara medvetna att bergsporter medför risker.
Om du som klättrare vill utvecklas inomhus eller utomhus, rekommenderar vi dig att kontakta din närmaste klätterklubb eller ett klättergym. Du kan även ringa direkt till en auktoriserad instruktör. Många av våra instruktörer driver kursverksamhet på flera platser i landet.
Text: Louise Blomberg, vice ordförande, Svenska Klätterförbundet
Fotnot: Per Larsson från ambulansen i Hallinden stod redo för att medverka i samtalet, men fick ett larm på kvällen och kunde dessvärre inte delta.
➝ Tips: Gå en klätterkurs hos en auktoriserad instruktör
➝ Gör en incidentrapport till Svenska Klätterförbundet