Lär dig mer om laviner och undvik farorna på fjället

Allt fler svenskar går lavinutbildningar och intresset ökar stadigt. Om du vistas i snötäckta fjäll kan grundläggande kunskaper om laviner vara skillnaden mellan liv och död.

Andreas Gustafsson jobbar på klätterförbundets kansli, men han är även lavininstruktör och håller varje år utbildningar i Åre Lavincenters regi.

– En bra anledning till att gå en lavinutbildning är att ge dig själv bra förutsättningar att göra ett aktivt val mellan att vistas i lavinterräng, eller att avstå, och hantera risker och konsekvenser därefter. För att ha den möjligheten måste du veta vad lavinterräng är, och det är en del av utbildningen, säger han.

– En annan mycket bra anledning är att lära dig hur kamraträddning fungerar och hur du använder transceiver, sond och spade, vilket du alltid ska ha med dig om du vistas i lavinterräng.

Alla som rör sig i fjällen kan behöva gå en utbildning, oavsett om man är alpin klättrare, turskidåkare eller åker off-pist. Laviner gör inte skillnad på folk, menar Andreas.

Svelav (Sveriges Lavinutbildningar) är ett nationellt utbildningskoncept för lavinsäkerhet med syfte att samordna och kvalitetssäkra svenska lavinutbildningar. På Svelavs hemsida beskrivs de olika kurserna och där finns även kontaktuppgifter till instruktörer.

Den kortaste utbildningen är två dagar och ger en introduktion till laviner avseende terräng, snötäcke och människans påverkan. Deltagarna får även lära sig hur psykologiska faktorer som till exempel gruppdynamik kan leda till att olyckor inträffar.

För att det ska ske en lavin behöver det i korta drag finnas en lutning, snö och någonting som utlöser lavinen.

– Det finns olika typer av laviner. Flaklaviner står för majoriteten av laviner där människor förolyckas. Lutningen behöver i regel vara 25 grader eller brantare, det är ganska osannolikt att det går flaklaviner på flackare sluttningar. Är lutningen mellan 30-45 grader så är man definitivt i lavinterräng, det är också i den lutningen merparten av alla flaklaviner sker, säger Andreas.

Ett par viktiga varningstecken är om det har snöat eller drevat mycket snö de senaste 48 timmarna. Snöstabiliteten påverkas även av faktorer som varmare väder, solsken och regn.

I april förra året gick en stor lavin på Lillskutan i Åre och två personer drogs med, men överlevde. Andreas Gustafsson tycker händelsen är ett bra exempel på hur såväl vädermässiga som psykologiska faktorer tillsammans kan leda till en lavinolycka.

– Veckan före olyckan hade lavinfaran varit betydande, en trea på skalan, under en längre, sammanhängande period. Det hade snöat och blåst kraftigt i princip varje dag. Mycket snö hade ackumulerats på läsidor samtidigt som hängdrivorna hade byggts på, berättar han.

Högzonen hade varit stängd under samma period på grund av den hårda vinden. Men den här dagen var det solsken och vinden hade mojnat. Högzonen öppnade och lavinfaran sänktes till en tvåa.

– Här kommer den mänskliga faktorn in. Det blev förstås ett lämmeltåg av skidåkare upp till högzon. Solen sken och det var massor av nysnö och peppen var total. Det mänskliga i detta är att om belöningen känns tillräckligt stor tenderar vi att bortse från uppenbara risker. En annan aspekt är att om vi känner att vi delar risken med andra utövare så uppfattar vi risken som lägre för vår egen del, vilket så klart inte är sant, säger Andreas.

Lavinfaran klassas i en skala från 1 till 5, ju högre siffra desto högre lavinfara. Lavinfaran är en kombination av sannolikheten att det går laviner samt storlek och utbredning. Naturvårdsverket publicerar löpande lavinprognoser på nätet.

Statistiskt sett så inträffar de flesta lavinolyckor när lavinfaran är 2 eller 3, det vill säga ”måttlig” eller ”betydande”.

– Rent krasst i nedre delarna och mitten på skalan kan man tycka, vilket kan göra att människor psykologiskt sett nedvärderar risken. Det gäller att verkligen läsa förklaringarna bakom lavinskalan och ta in budskapet, menar Andreas Gustafsson.

I själva verket innebär till exempel en trea precis vad det står: en betydande fara. Man bör bedöma snötäcket och terrängen noggrant och vara mycket försiktig. Det är troligt att människor kan utlösa en lavin, men även spontana laviner är möjliga och lavinerna kan bli mycket stora.

Senaste nytt:

• Ny tränarutbildning lanseras av Svenska Klätterförbundet
• Sök till sportklätterlandslaget 2025 – ansökan är öppen
• Lollo Blomberg: “Vi satsar på att öka förbundets fria medel”
• SKF:s ordförande kommenterar Riksidrottsforum i Norrköping
• Sverige får ännu ett klättergymnasium – NIU Klättring öppnar i Lerum