Försvarsmaktens utbildning ses över efter dödsolyckan på Kebnekaise

När en hängdriva brast föll soldaten handlöst från kammen på Kebnekaise. Flera laviner utlöstes och mannen omkom. Nu har Statens haverikommission (SHK) utrett dödsolyckan.

Här föll den 23-årige jägarsoldaten när snön gav vika på Kebnekaises kam. Foto: Alpina fjällräddningen

Olyckan inträffade den 21 februari 2023. Den omkomne, 23-årige Carl Ekbring, tillhörde bergsjägarplutonen vid Norrlands Dragonregemente K 4 i Arvidsjaur och befann sig på Kebnekaise för att förbereda en övning.

Under övningen skulle omkring 100 jägarsoldater bestiga Kebnekaise och gå över kammen mellan Syd- och Nordtoppen. Bergsjägarplutonen, vars anställda är specialutbildade på att vistas i berg och alpina miljöer, skulle i förväg rigga fasta rep på de branta partierna.

När 23-åringen gick på kammen mellan topparna brast en hängdriva och han föll 400 meter, ned på Björlings glaciär. Raset utlöste flera laviner och soldaten hamnade tre meter under snön.

De andra soldaterna påbörjade räddningsarbetet omedelbart. Två av dem sprang mot lavinkäglan för att söka efter sin kamrat och kunde lokalisera honom med hjälp av lavinsändare och sond.

Kvar uppe på Kebnekaise fanns fem personer som hämtades med helikopter och flögs ned till glaciären för att hjälpa till med att gräva i snön. 45 minuter efter att lavinen hade gått nådde de ned till soldaten.

Trots återupplivningsförsök gick hans liv inte att rädda. Soldaten fördes med helikopter till sjukhuset i Tromsö där han konstaterades avliden.

Händelsen var traumatisk för hans kolleger på K 4.

– Förlusten av en kamrat kommer med både stor chock och sorg, framför allt för de allra närmaste i plutonen. Men, vi är också ett litet regemente där de flesta känner varandra och alla här på K 4 påverkades starkt av det som hände. Fokus strax efter olyckan blev därför att ta hand om alla medarbetare och framför allt göra allt vi kunde för att försöka stötta Carls anhöriga, säger Ida Fredriksson, kommunikationschef på regementet.

– Nu har det gått drygt ett år sedan olyckan, men det var tydligt under minnesstunden på årsdagen att alla fortfarande tänker på Carl med både stor värme och saknad.

Flera laviner utlöstes och mängden snö var mycket stor. Foto: Försvarsmakten

SHK har undersökt vilken utbildning soldaterna i bergsjägarplutonen får. Under utbildningarna har eleverna kunnat stå och hoppa på hängdrivor utan att de har släppt. Enligt SHK har soldaterna fått uppfattningen att hängdrivor är mycket mer stabila än vad de faktiskt är.

Soldaten höll ett avstånd på cirka två meter till kanten på hängdrivan, vilket var alldeles för lite. När en hängdriva släpper så sker brottet inte på toppen av bergskammen, utan ett stycke längre in. Fotspåren vid olycksplatsen visar att soldaten passerade de potentiella brottzonerna för flera hängdrivor, skriver SHK i sin slutrapport.

– Erfarenhetsmässigt vet vi att människor ofta går för nära. Man behöver ha ett enormt stort säkerhetsavstånd och tänka på att brottet sker betydligt längre in än vad vi ofta föreställer oss, säger Jenny Råghall i Svenska Klätterförbundets säkerhetskommitté.

Ibland kan synintryck förvilla oss när vi väljer väg.

– Om man står vid en sten och tittar på en sten eller bit av klippa som ligger 10 m längre bort så drar ögonen en rak linje mellan dessa. Men det är ju inte alls säkert att bergskammen under snön följer samma raka linje.

När en hängdriva kollapsar sker själva brottet betydligt längre in än man ofta tror. Bild: National Avalanche Center (NAC)

Hängdrivor blir instabila och kan släppa spontant av värme, regn eller när de byggs på med mer snö. När dödsolyckan inträffade kan hängdrivorna på Kebnekaise ha varit försvagade på grund av solen.

– Tidigt på året ligger solen lågt. Då träffar solstrålarna hängdrivorna på ett annat sätt, säger Jenny.

SHK kritiserar Försvarsmakten och anser att riskerna med hängdrivor inte har poängterats nog i de praktiska utbildningsmomenten. Soldaterna har levt i tron att det krävs en stor belastning för att hängdrivor ska släppa, vilket sannolikt påverkade den omkomne 23-åringens vägval. Därför rekommenderas Försvarsmakten att se över utbildningarna.

– Självklart ska vi följa SHK:s rekommendationer. Det är Markstridsskolan som har ansvar för att utforma utbildningar i bergsmiljö och tillsammans med dem och Försvarsmaktens vinterenhet ska vi på K 4 utreda hur utbildningen kan förändras och förbättras. I väntan på att vi känner oss trygga med resultatet har vi stoppat verksamhet i den väldigt specifika bergsterräng där hängdrivor förekommer, säger Ida Fredriksson.

Senaste nytt: