Möjligheten att påverka
Förbundsmötet innebär en chans att påverka Svenska Klätterförbundets riktning. På mötet presenteras styrelsens förslag, så kallade propositioner. Klubbarna kan också lämna förslag, som då kallas motioner.
Info från valberedningen
Valberedningens ordförande och ledamöter valdes på förbundsstämman 2024. Deras uppdrag är att presentera ett nytt förslag på styrelse inför förbundsmötet 2026. På den här sidan finns namn och kontaktuppgifter.
Hur många röster?
Varje klubb har rätt att rösta på mötet. Hur många röster respektive klubb har styrs av stadgarna, som reglerar antalet röster i förhållande till medlemsantalet i klubbarna. Den som inte deltar som ombud med rösträtt, har möjlighet att lyssna som åhörare.
Klubbarna valde styrelse
På förbundsmötet väljs den styrelse som ska leda förbundet fram till nästa förbundsmöte. En ordförande, sex ledamöter och två suppleanter ska utses. På mötet i Uppsala 2024 valdes följande representanter för Svenska Klätterförbundet:
- Lollo Blomberg, Stockholms Klätterklubb
- Adam Herring, Nacka-Värmdö Klätterklubb
- Bobby Ong, Göteborgs Klätterklubb
- Åsa Eliasson, Örebro Klätterklubb
- Mikael Andersson, Luleå Klätterklubb
- Ella Wåhlin, Nacka-Värmdö Klätterklubb
- Marcus Kern, Solna Klätterklubb
- Joakim Tunje, Halmstad Klätterklubb (suppleant)
- Melissa Gubril, Tunabergs Högfjälls- och Klätterklubb (suppleant)
De senaste förbundsmötena
- Förbundsmötet 2022 arrangerades digitalt och ett trettiotal klubbar närvarade. 2024 träffades 21 klubbar för ett fysiskt möte i Uppsala. Mötet ajounerades och fortsatte digitalt ett par veckor senare. Protokoll från förbundsmötet publiceras på dokumentsidan.
Hur går det till?
Förbundsstämman hålls vartannat år, jämna år, innan juni är slut. Den går att likna vid Svenska Klätterförbundets riksdag och är det högsta beslutande organet. Klubbarna har chansen att påverka svensk klättrings framtid under mötet.
Vad mötet ska innehålla, dagordningspunkterna, regleras av förbundets stadgar.
Under mötet, eller stämman som det brukar heta i sådana sammanhang, väljs en ordförande för sammankomsten.
Frågor och förslag från klubbarna kallas motioner och de måste lämnas in i förväg. Styrelsens förslag heter propositioner.
Förbundsmötet består av ombud från klubbarna. Varje klubb får skicka ett ombud för varje röst, men kan låta ett ombud representera mer än en röst. Om någon utanför klubbstyrelsen ska agera ombud, måste den personen ha en fullmakt från klubbstyrelsen för att ha rösträtt.
Klubbarna har en röst för varje påbörjat hundratal medlemmar (per den 1 december året före förbundsmötet, enligt förbundets medlemsförteckning). En klubb kan dock ha högst fem röster. Föreningar med annan huvudorganisation, som betalar en lägre avgift, har alltid endast en röst (oavsett medlemsantal).
Språket tycks ibland lite knepigt under förbundsmöten. Här är en förklaring av några förekommande begrepp:
Acklamation: När man röstar genom att säga, eller snarare ropa, ”ja”.
Ajournera: En paus. Mötet kan ajourneras några minuter eller veckor. När förbundsmötet samlas igen är det samma möte som fortsätter.
Arbetsordning: Ombuden bestämmer tillsammans hur mötet ska gå till.
Avslag: Att ge avslag på ett förslag.
Bifall: Att rösta ja.
Bordlägga: Att skjuta upp ett beslut, eller att behandla en fråga vid ett senare tillfälle.
Dagordning: Lista över mötespunkterna. Kallas ibland för föredragningslista.
Mandatperiod: Tiden mellan två förbundsmöten.
Motion: Förslag från klubbar eller medlemmar.
Justera: Att granska mötesprotokollet så att det stämmer med vad som sades.
Proposition: Förslag från förbundets styrelse.
Röstlängd: En lista över alla röstberättigade på mötet.
Streck i debatten: Vem som helst kan säga ”jag vill ha streck i debatten”. Används när en diskussion blir för lång och där inga nya förslag eller argument verkar komma fram.
Votering: Att begära omröstning.
Yrka: Komma med ett förslag.